2024 införs väntansavtal, som innebär att markägare får ersättning i väntan på att ett områdesskydd bildas på deras mark. Det nya väntansavtalet kan användas inför alla typer av formellt skydd av skog.
Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen utrett frågan om väntansavtal. Arbetet har genomförts i nära dialog med Skogsstyrelsen. Väntansavtal är ett naturvårdsavtal, som kan användas i väntan på en slutlig skyddsform.
Avtalet reglerar vad som ska gälla i det aktuella området under den tid det tar för att bilda skyddet och innebär att markägaren avstår från all form av skogsbruk.
De nya riktlinjerna om väntansavtal börjar gälla 1 januari 2024. Avtalstiden för väntansavtal är två år. Ersättningen uppgår till en fast schablonersättning om 500 kronor per hektar produktiv skogsmark och år. Att ingå ett väntansavtal innebär ingen definitiv förbindelse om att ett formellt skydd ska bildas, utan såväl myndigheten som markägare kan avbryta processen.
Väntansavtal syftar till att underlätta bildandet av formellt skydd, eftersom processen för att skydda ett område ibland kan ta lång tid. Tanken är också att möjligheten till ersättning under gång ska bidra till att fler markägare lämnar in en intresseanmälan om formellt skydd.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen arbetar med flera uppdrag från regeringen som berör skydd av skog, bland annat flexibla biotopskydd och andra skydds- och ersättningsformer som nyligen redovisats, och översyn av strategin för formellt skydd av skog, som fortfarande pågår. Uppdragen syftar bland annat till att skapa incitament för markägare att föreslå områden med höga naturvärden på sina fastigheter till formellt skydd. Regeringsuppdragen är utfallet av den skogsutredning som genomfördes 2019 och som sedan resulterade i en skogsproposition.